Adj.
beschämt; verschämt.

面目無い

んぼく・な~menboku·na~i5

Adj.
beschämt; verschämt.
Mizenkei
めんぼくな•かろ{う}
Ren’yōkei
めんぼくな•く{ない・た}
めんぼくな•かっ
Shūshikei めんぼくな•い{。}
Rentaikei
めんぼくな•い{とき}
Kateikei めんぼくな•けれ{ば}
Kommentare